Fylledygn
- Och någon medicin vill du inte ta?
Jag förklarar för hundrade gången att jag inte har något emot medicin, men att jag inte kan trixa med mediciner när jag är själv med barnen. Jag får återigen gå igenom allt jag tagit och vilka biverkningar jag fått - Cipramil, Zoloft, Remeron, Cipralex, Sobril, Stesolid, Oxascand, Fluxanol, Citadon, Imovane.
Vissa gav mig hallucinationer och minnesluckora, andra oro och hjärtklappning. Och sömntabletter slår ut mig för minst ett dygn.
- Så du har inte prövat Leriganen heller då? Den är så mild. Bara lugnande, ingen sömntablett. Du behöver inte oroa dig.
Jag går därifrån med nya recept. Tänker att jag kanske överdrivit allt. Kanske minns jag fel? Bestämmer mig för att pröva. Det är jobbigt att känna sig så labil, det vore verkligen underbart att få hjälp med att stadga upp den mentala tillvaron lite. Och sömnen bara måste jag få att funka snart.
Sväljer en 75 mg kapsel Efexor och märker direkt att jag blir jätteorolig. Eftersom jag bestämt mig för att vara positiv till medicinen den här gången har jag inte läst något om biverkningarna. Vill inte bli påverkad och inbilla mig saker. På några timmar är fyllekänslan ett faktum. Världen snurrar framför ögonen på mig. Jag tänker att jag måste hem och lägga mig i sängen innan jag drattar omkull. Kan inte slappna av i sängen heller. Jag som aldrig brukar oroa mig ligger och ångestältar att jag måste hämta barnen och ta dem till simskolan.
På kvällen är jag fortfarande rastlös. Är egentligen inte så trött men har tvångsgäspat hela dagen. Känner mig desorienterad. Läser på om biverkningar. Grattis, jag har fått typ alla. Tänker att jag ska ta Lerginanen så att jag kan somna.
Först händer ingenting, sedan ingenting och sedan PANG! Ligger bedövad hela natten. Barnen börjar busa omkring på morgonen. Jag registerar allt men reagerar inte. Vet att jag borde gå emellan när de börjar tristessbråka med varandra. Släpar mig ner och ger dem frukost i alla fall. Det hinner jag innan jag domnar bort på köksgolvet.
Sonen ringer en kompis och jag tar med honom över så att han får leka lite. Blir bjuden på kaffe. Språkcentrat är helt utslaget och jag kan inte formulera mig så bra. Skäms och vill komma därifrån så fort som möjligt.
Nu är klockan halv åtta på kvällen och jag är fortfarande påverkad. Är arg på mig själv för att jag stoppade i mig tabletterna. Är lite sur på läkaren också. Det märktes på henne att hon trodde att jag överdrev.

2 comments:
Usch, det är otäckt att vara påverkad av mediciner. Kommer ihåg hur konstigt jag mådde av vissa starka värktabletter. Obehag.
Kramar
Åh stackars Kangen! Fy vilken maktlös känsla! Och om det inte ens hjälper...man undrar hur de tänker, läkarna.
Skicka en kommentar