Psykbryt
Ny dag, nya gråtattacker. Jag ringde psykakuten imorse och den vanliga visan av hänvisningar började. När de lyckades få min psykiatriker att skriva ut lugnande/sömntabletter till mig tycktes alla vara nöjda. Utom otacksamma jag då.
En oerhört hurtig men i luren konstant hostande socialtant ringde mig och jag förstår fortfarande inte varför. Istället för att lyssna ställde hon ett stort antal antaganden som jag fick besvara med ja eller nej (och till vilken nytta skulle jag svara nej på frågan "Men idag mår du mycket bättre?" Hon avslutade allt med att önska mig en riktigt trevlig helg och bara det gör det ju uppenbart att hon inte hade hört ett enda ord av min förtvivlan.
Helgen närmade sig. Panikattackerna blev flera. Jag var helt säker på att inte klara av helgen med barnen. Att jag skulle fortsätta psykbryta och skrämmas. Tänkte att jag måste skaffa hjälp. Barnen måste få hjälp med att bearbeta och förstå vad det är som händer. Att det inte är deras fel. Så jag satte mig och åkte till BUP. "Slår du barnen?" undrade de och det gör jag ju inte och då är det förstås inte riktigt en BUP-fråga så ring psykakuten!
För tredje eller fjärde gången idag fick jag prata med psyk som undrade vad problemet var, för jag hade ju fått medicin utskriven för mig och jag sade att jag hade svårt att se hur mediciner skulle vara lösningen för mina barn den här helgen. "Men om det blir akut, då får du ju beställa tid hos vår jourläkare" svarade de och jag blev nästan på arg och svarade att det är ju just precis AKUT som det är, annars hade jag väl inte ringt dem fyra gånger idag och dessutom sittstrejkat på BUPs kontor?
Men ojdå, så argsint jag lät! Förlåt! Inte meningen. Förlåt. Förlåt! Jag vill bara att någon hjälper mig. Förstår ni?! Kan ni höra vad jag säger?! Jovisst gör vi det! Du kan ringa oss precis när du vill under hela dygnet! Jamen jaha, ursäkta att jag inte blir entusiastisk nu för jag vet inte till vilken nytta det är att ringa er igen? Och förresten orkar jag inte besvara samma frågor varje gång jag ringer för NEJ, JAG HAR INGEN SNÄLL FARMOR ELLER MAMMA ELLER EXMAN SOM KAN HJÄLPA MIG FÖR DÅ HADE JAG INTE RINGT TILL ER!!!!
Jag är inte ensam. Då hade jag inte överlevt. Men jag vill inte tära på mina vänner. Jag vill inte att de och jag ska känna att det beror på dem om jag ska klara mig eller inte. Ännu ett dygn har jag lyckats krångla mig igenom, med hjälp av Passion och goda vänner.
10 comments:
Jag blir alldeles gråtmild av beundran när jag läser om din styrka och din kamp.
Kniper ihop ögon och tummar och önskar önskar hårt hårt att din goda fe ska komma. (Undrar om det var min lilla som skrev så? låter det stå kvar iaf.)
"Slår du dina barn?..." I Sverige har man gjort det så jävla lätt för sig att inte ta hand om HELA människan. Olika instanster har hand om olika delar av din kropp och själ. Jasså har du panikattacker .. nä då ska du ringa dit. Jaha.. du vill inte leva mer.. nä det är inte vårt bord.
Kang, jag känner så med dig men du är så stark som kämpar och du har Passionen vid din sida. På något sätt kommer detta att lösa sig. Men det blir nog du eller dina vänner som får hitta rätt hjälp. När det gällde min mamma så ringde jag dygnet runt många många dagar och nätter i hennes liv. Utan att få hjälp. Men en vacker dag så hade jag turen att ringa en polis, med hjärta och egna erfarenheter. Då hände det saker och hon fick all hjälp till slut. Tyvärr är det nog så, att du måste hitta en som lyssnar. Men dom finns. Ge inte upp.
Värme till er alla fyra*
Jag vet inte vad jag ska skriva. Blir så kraftlös i kroppen och ledsen. Vill att du ska må bra. Vill att du ska få hjälp. Men jag vet att du är stark och att du kommer att kämpa dig igenom även det här. Och det är redan jättesvårt. Varför gör de där idioterna det så förbannat mycket svårare!?
Många frivilliga kramar
(lite kass på att förmedla värme just nu men jag hoppas att du vet att den finns här)
Fina kang..
Jag önskar av hela mitt hjärta att du får hjälp. Blir så förbannad på människor som inte förstår..
Jag hejar på dig och tänker på dig..
Ge inte upp..
Skymningsbarn
Kämpa, kämpa. Låt dina vänner och Passionen hjälpa dig. Jag är säker på att de inte vill nåt hellre. Jag håller på dig, Kang. Du är värd att må bra!! Kram
((((((((((Kang))))))))))
Jag blir jävligt ilsken av att höra att du inte får hjälp någonstans! Det att man att man kan uttrycka sina känslor och faktiskt BE om hjälp när man känner att allt håller på att rasa, d.v.s känner sig själv och vet när man inte mera orkar en dag till, betyder inte att man är "frisk" och att situationen inte är akut. Det är den fånigaste slutledningen jag någonsin hört om. Vad borde man göra då, skära upp sina handleder så att dom ska tro på en? Fan alltså.
Känner så igen mig själv några år tillbaka. För mig var det åtminstone helt samma situation som upprepade sig hemma när jag var barn, jag skrek på hjälp och hade otroliga symtom men ingen såg eller hörde för jag upplevdes som en "stark" liten tjej med egen vilja som klarar sig här i livet....
Tänker på dig jättemycket. Stor kram av Nanna
Vännen! Jo, vi har nog gått lite i stå båda två. MEN. Vi vet ju båda att det går att vända det hela. Vi har gjort det förr, och vi kan göra det igen. Det är bara lite "traggligt" på vägen.
Skriv om du behöver det, men låt inte bloggen bli ett onödigt krav/måste (vet inte om det är så men skrev det ändå).
Du är så bra person Kang! Tycker om dig!
Allt gott!
Att det ska behöva vara så förtvivlat svårt att få hjälp!! Nu är helgen över, hoppas den nya veckan innebär möjligheter. Vet inte heller vad mer jag kan säga - vi tror på dig.
Ibland undrar man om det är en metod samhället och psykvården utarbetat...att hänvisa än hit än dit, ifrågasätta om man verkligen mår så dåligt som man gör och om man inte kan vänta lite med att bryta ihop om de bara ger en lite lugnande och sömnpiller!? Finns vården till för deras skull eller för patienten? Och måste man bli helt omyndigförklarad när man hamnar i deras "klor"?
Önskar så in i mitt hjärta att jag kunde göra något för att hjälpa dig
Sänder över så mycket styrka, varma tankar, spinn i örat och kramar som kan rymmas i ett stort vitt fluffigt moln.
Skicka en kommentar